Spermadonator dömd till faderskap

En man som donerat sperma har, mot sin vilja, tilldömts juridiskt faderskap för ett treårigt barn. Orsaken är att inseminationen inte skett på ett offentligt sjukhus i Sverige. Ottar undersöker vad rättsfallet kan betyda för andra spermadonatorer.

Att åka till Danmark eller att göra en så kallad heminsemination för att bli gravid, har länge varit vanligt bland ensamstående kvinnor och samkönade par i Sverige. Ett nytt rättsfall visar dock att dessa sätt att skaffa barn, utanför den svenska offentliga sjukvården, kan få juridiska konsekvenser för spermadonatorn.

I det aktuella fallet där talan väckts mot en 52-årig spermadonator, har processen rent formellt drivits av treåringen som fallet handlar om, men i praktiken av Individ- och familjenämnden i Västerås. Domen kom från Svea hovrätt som tilldömde mannen juridiskt faderskap för barnet.

Individ- och familjenämnden i Västerås fick kännedom om ärendet genom ett anonymt tips där 52-åringen pekades ut som barnets far. En faderskapsutredning påbörjades då och mannen tvingades genomgå en DNA-undersökning. Rättsmedicinalverket slog sedan fast att 52-åringen med 99,999 sannolikhet procent var treåringens biologiske far.

 »Familjenämnden fick kännedom om ärendet genom ett anonymt tips där 52-åringen pekades ut som barnets far. En faderskapsutredning påbörjades då och mannen tvingades genomgå en DNA-undersökning.«

Omständigheterna kring hur barnet blivit till är oklara. Mamman menar att hon hittat donatorn via en sajt på internet och att de träffades på en offentlig plats där han överlämnade sperma. Den 52-årige mannen uppger att han donerat sperma på kliniker både i Sverige och Danmark. Då det även framkommit att kvinnan gjort flera inseminationer i Danmark, menar mannen att det är mycket möjligt att hon blivit gravid den vägen.

 

Domen från Svea hovrätt slår dock fast att det inte spelar någon roll om befruktningen skett via heminsemination eller på en dansk klinik, utslaget blir ändå detsamma. Enligt den svenska lagen om genetisk integritet måste inseminationen ske på ett svenskt offentligt sjukhus under översyn av specialistläkare för att donatorn ska skyddas från risken att bli föremål för en faderskapsutredning

Enligt Sara Bäckström, förbundsjurist på RFSU, är fallet från Svea hovrätt troligtvis det första med just dess omständigheter i Sverige. Fallet innebär – i teorin – att alla män som donerat spermier, men inte gjort det enligt de svenska reglerna, kan hamna i samma situation och tilldömas faderskap om frågan prövas rättsligt.

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att omständigheterna i fallet var speciella; både en mamma och en spermadonator som motsätter sig domen. Och det att mannen kunnat spåras var endast på grund av ett anonymt tips, säger hon.

 »Det innebär – i teorin – att alla män som donerat spermier, men inte gjort det enligt de svenska reglerna, kan hamna i samma situation och tilldömas faderskap om frågan prövas rättsligt.«

Att den aktuella domen skulle få några större konsekvenser för donatorer i Sverige och Danmark har Sara Bäckström svårt att se.

– De som donerar till svenska sjukhus omfattas inte av denna osäkerhet. Sedan har jag svårt att se att en massa danska donatorer plötsligt kommer att bli fastställda som juridiska fäder till svenska barn. Det är inte sannolikt att danska klinikerna skulle dela med sig av personuppgifter till svenska myndigheter, det finns alltså ingen sådan väg att få tag i informationen. Däremot är risken högre vid så kallade heminseminationer.

 

Det svenska regelverket kring assisterad befruktning genomsyras av principen att barnet har rätt till båda föräldrarna. Barnperspektivet väger även tungt i frågan kring insemination, barnet ska ha rätt att själv begära information om vem som är donator, när barnet nått »mogen ålder«. Enligt Sara Bäckström finns långtgående direktiv till Socialnämnden att göra efterforskningar för att fastställa faderskap.

– Här kan även ekonomiska faktorer spela in, exempelvis att det är i Socialnämndens intresse att mamman får ekonomiskt underhåll.

Att bli juridisk förälder innebär för donatorn att mamman kan ha rätt till underhåll, givet att hon fortsatt ska ha barnets vårdnad. Dessutom får barnet rätt till arv från sin biologiske far.

»I dag finns ett stort behov av spermadonatorer vid sjukhusen i Sverige.«

I dag finns ett stort behov av spermadonatorer vid sjukhusen i Sverige. Sara Bäckström menar att det vore beklagligt om den här domen påverkade donationsviljan. Hon ser en risk i att människor inte förstår de juridiska reglerna och därför inte vill donera.

– Men om donationen skett på ett offentligt sjukhus i Sverige är donatorn juridiskt skyddad. Då kommer en sådan här situation aldrig att uppstå. När det däremot gäller heminsemination går barnets behov alltid före donatorns.

Den 52-årige spermadonatorn har överklagat domen till Högsta domstolen. Huruvida Högsta domstolen kommer att ta sig an överklagandet är oklart. Chansen är liten, bara cirka 150 av 5 000 ärenden prövas i högsta instans.

 

I sitt överklagande skriver donatorn att nämndens ombud motarbetat mammans och barnets intresse och att ingen av de berörda vill att en utomstående man fastställs som fader. Även barnets mamma kritiserar nämndens ombud och menar att DNA-testet gjordes på donatorn mot hennes vilja. Hon, som har två barn, skriver att det vore en mardröm att tvinga in en motvillig främling deras liv.

 

Ida Måwe

Frilansjournalist

 

FAKTA REGLER INSEMINATION
* I den aktuella statliga utredningen »Olika vägar till föräldraskap« regleras insemination för ensamstående. I den föreslås att vissa möjligheter till heminsemination ska förbjudas, för att få in alla i det lagreglerade systemet. Det finns även förslag på hur fertilitetsbehandlingar i Danmark ska behandlas rättsligt med utgångspunkt från barnens behov. Exempel:
– En ensamstående som väljer öppen donator (istället för anonym) i Danmark kan få bli ensam förälder.
– Samkönade par som åker till Danmark för att inseminera behöver inte göra en närståendeadoption efteråt, om de väljer öppen donator.

Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!