Lustläsning

Kan du din kärlekslitteratur? Ottar har lyft fram några kärleksskildringar som fascinerar än idag. Vissa av dem vållade stor uppmärksamhet och debatt när de kom, andra förpassades till gömmorna. Först långt senare, i vissa fall århundraden senare, har de blivit föremål för intresse.

Kärlekstemat präglat av historiska faktorer

Annelie Bränström Öhman är litteraturvetare vid Umeå universitet och forskar kring kärlek, modernitet och kön i svenska 1900-talsromaner.

Om man blickar tillbaka i historien, vad har egentligen varit avgörande för hur en bok har tagits emot?
– Det handlar om en kombination av många faktorer. Tidsandan har spelat in, hur det såg ut i samhället socialt och kulturellt. Ett exempel är den viktorianska epoken då gränserna för vad som fick sägas högt blev snävare än förr. Därför var det betydligt lättare att göra skandal med erotiskt antydande litteratur på 1870-talet än på 1700-talet. Det var ”en tidsålder förtöjd vid krinolinen”, som Virginia Woolf träffande har karakteriserat tiden.


Kyrkans roll då?– Religionen har spelat en stor roll för sedligheten – det var alltid tyngre att komma med att ”Gud blir ledsen” än att ”mamma är pryd”. En bra bit in på 1900- talet var erotisk kärlek utan vigselring ett givet osedlighetsfall. Men det finns andra exempel. Strindberg blev häcklad och åtalad för att han lät en person dricka vin av nattvardsmärke i profana syften i ”Giftas” - något som ansågs värre än otrohetsaffärerna och onaniscenerna i samma bok. Samtidigt är toleranströskeln för stötande texter i länder som Afghanistan, Algeriet och Iran i vissa fall mycket lägre idag än vad den var i Sverige och Europa på 1800-talet.

Hur kan man veta vilka böcker som gjorde intryck på samtiden?
– Vi litteraturvetare brukar använda det något svävande begreppet ”giftskåpet” för att beskriva undangömmandet av litteratur som i olika tider har ansetts vara anstötlig eller farlig. Det har också bokstavligen förekommit att vissa böcker fick efterfrågas över disk på biblioteken. Ofta lever ju minnet av litterära skandaler kvar hur länge som helst. De gör avtryck i andra böcker, genom att plagieras, skällas ut eller parodieras. Och blir bränsle i debatter, i tidningar eller till och med ibland i rättegångsprotokoll.


Finns det någon bok med erotiskt innehåll eller med kärleks- och sexskildringar som verkligen har gjort något slags avtryck de senaste trettio åren?– I Sverige blev det stort hallå kring Kerstin Thorvalls ”Det mest förbjudna” från 1975. Överhuvudtaget var den erotiska kärleken ett hett debattämne under 1970-talet, i svallvågorna av den moderna kvinnorörelsen. Men det finns också highlights i populärlitteraturen som man kan lyfta fram, till exempel Colleen McCulloughs ”Törnfåglarna” från 1978 med det slitstarka ”tänk-om-jag-gifter-migmed- prästen”-temat. Ett annat exempel är Robert James Wallers ”Broarna i Madison County” från 1993. Båda romanerna toppade alla bestsellerlistor och blev sedan lika populära filmer. De har i hög grad bidragit till den nostalgiska vurmen för stor och omöjlig passion som man ser på så många håll idag.

Kan man påstå att vi idag är så mättade på kärlek och sex att litteraturen inte längre är bärare av så provokativa teman?
– Jo, på något sätt är vi kanske mer mättade. Men jag brukar poängtera att vår tid och vår kultur är helt fixerad vid sex och samtidigt vettskrämd för kärleken. Kärleken har blivit ”det stora oberörbara” som vi drömmer om men inte vågar tro på. I brist på kärlek får vi nöja oss med sex, vilket ”Catherine M:s sexuella liv” illustrerar på ett tydligt vis.


Får litteraturhistoriens kärleksklassiker fortfarande känslorna att svalla eller hänger de tydligt ihop med sin samtid?– Ja och nej. Klart känslor kan svalla, men vad vet vi om det verkligen handlar om ”samma sorts” känslor? Jag tror inte heller att rekonstruktionen av en autentisk känsla är poängen. Snarare handlar det om lockelsen, längtan att beröra och bli berörd. Och drömmen om kärlekens under. Kärlekstemat är präglat av historiska faktorer och löper som en röd tråd från sekel till sekel. Vi känner alltid igen det, även om det inte är identiskt detsamma.

Nicolas Jacquemot

Gästabudet – 360 f Kr

Gayklassiker

Den grekiske filosofen Platon omtalade homosexualitet som självklart och eftersträvansvärt. I sin Symposion, även kallad Gästabudet, håller sex personer var sitt tal till Eros, kärleken. Här argumenterar man för att homosexuell kärlek är mer upphöjd och ädel än den heterosexuella. Det här är en gayklassiker, framför allt i England där unga generationer som lärt sig klassisk grekiska fått möta ”greek love” eller ”platonic love”.

Tusen och en natt – 900-1400-talet

Inte alltid rumsrent

Dessa orientaliska sagor är skrivna på arabiska och blev kända i Europa i början av 1700-talet. Ramberättelsen handlar om Scheherazade som för att undgå sig egen död berättar historier för sin make, som annars har för vana att avrätta sina brudar efter bröllopsnatten.

Sagorna är bitvis burleska och innehåller mycket erotik. I vissa länder har de inte ansetts rumsrena och har därför lästs i mer eller mindre tillrättalagt skick.

Decamerone – 1353

Hycklande nunnor

Giovanni Boccaccios klassiska samling Decamerone består av hundra noveller som hålls samman genom en berättelse om tio unga kvinnor och män som flyr undan pesten i Florens 1348. På landet fördriver de tiden genom att berätta historier om kärlek för varandra.

Novellerna är mustiga och ibland oanständiga och handlar om otrogna fruar, hycklande munkar och nunnor som bryter mot kyskhetslöften. Boccaccio kom undan med sina berättelser, förmodligen för att han bäddade in dem i mycket humor.

Fanny Hill – 1748

Underjordisk utgivning i 200 år

När John Clelands bok Fanny Hill – en glädjeflickas memoarer kom ut i England förbjöds den av myndigheterna. Den underjordiska utgivningen pågick i över 200 år och boken släpptes helt fri först 1963. Romanen är i brevform mellan den äldre Fanny och en anonym väninna. Fanny berättar om sitt liv som hålldam och älskarinna på värdshus, privatvåningar och bordeller.

Boken är en klassiker inom den erotiska genren och har översatts till många språk.

Stolthet och fördom – 1813

Kärleksklassiker

Huvudpersonen i Jane Austens kärleksroman är den unga Elisabeth Bennet som faller för den adlige godsägaren Fitzwilliam Darcy, som hon i början haft ”fördomar” mot och avvisat på grund av hans ”stolthet”.

I nästan 200 år har denna roman behållit sin dragningskraft på läsarna och inspirerat andra författare. Trots att här inte finns något ”farligare” än blickar, ett par omfamningar och någon enstaka kyss räknas Stolthet och fördom till en av litteraturhistoriens stora kärleksklassiker.

Madame Bovary – 1857

Ledde till åtal för osedlighet

Gustave Flauberts roman Madame Bovary handlar om en kvinna som ljuger, bedrar och begår äktenskapsbrott. Hennes trista småstadstillvaro och tråkige man går henne på nerverna och hon ger sig istället hän åt sin älskare och törstar efter ouppnåelig lyx.

Med boken lyckades Flaubert göra skandal och åtalades för sedlighetsbrott i en berömd process. Man var djupt oroad för vilken inverkan en sån här bok kunde ha på unga kvinnor. Flaubert frikändes efter en allvarlig tillrättavisning.

Lady Chatterleys älskare – 1928

Censurerad

D H Lawrences bok handlar om Lady Chatterley, ”Connie”, som lämnar sin man som blivit invalid efter kriget för att leva med skogvaktaren Oliver Mellors. Romanen ansågs alltför pornografisk när den först utkom. De närgångna skildringarna mellan den unga adelshustrun och den romantiske skogvaktaren mötte motstånd och censur i flera länder, bland annat USA. Det skulle dröja till 1960 innan boken släpptes fri i England.

Ensamhetens brunn – 1928

Kvinna som inte är som andra

Radclyffe Halls skandalomsusade roman utspelar sig i brittisk överklassmiljö och handlar om Stephen som inte är som andra flickor. Hon lär sig att fäktas och jaga, bär manskläder och vill klippa håret kort. När hon kommer i puberteten blir hon passionerat förälskad - i en kvinna! Omedelbart när boken kom ut förbjöds den i England. Man ansåg att den försvarade och förespråkade kärlek mellan kvinnor. I andra länder nådde den dock en stor publik.

Lolita – 1955

Förtvivlan och komik

Den ryske exilförfattaren Vladimir Nabokov bodde i USA och slog igenom med Lolita. Han blev världsberömd för romanen om den manlige huvudpersonen Humberts passion för en tolvårig flicka, en ”nymfett”. Det känsliga ämnet behandlas i en stil som pendlar mellan förtvivlan och komik, mot en fond av satiriskt skildrade turistmiljöer. Begreppet Lolita var skapat och har alltsedan dess fyllts med symbolik och innehåll.

Rädd att flyga – 1973

”Det knapplösa knullet”

Alla som har läst den minns den. Erica Jongs Rädd att flyga från 1973 handlar om Isadora Wing som åker till Wien för att delta vid en kongress om psykoanalys tillsammans med sin make som är psykiatriker. Här möter hon en man som kan uppfylla hennes djupaste fantasier. Hon lämnar maken och ger sig iväg på en resa i Europa, kantad av partnerbyten och andra erotiska upplevelser.

Sex i offentlig swimmingpool och i en smutsig tågkupé och voilà - ett nytt begrepp var myntat. ”Det knapplösa knullet” undgick ingen, allra minst de pryda amerikanarna.

Hollywoodfruar – 1983

Spänning, intriger och sex

En av åttiotalets mest uppmärksammade kvinnliga författare blev Jackie Collins. Hennes roman Hollywoodfruar handlar om filmstjärnors och lyxhustrurs tillvaro i Beverly Hills. Ett tiotal livsöden vävs samman i en story av spänning, intriger och sex.

Collins romaner har grundligt dissekerats av recensenter och litteraturvetare. Vissa har kallat henne feministförfattare, andra tantsnuskets främsta företrädare. Hur det än står till med den saken är ett klart: hennes romaner formligen myllrar av passion, sex och samlagsbeskrivningar.

Catherine M:s sexuella liv – 2001

Rättframt om gruppsex

När vi trodde att vi hade sett, hört och läst allt kom Catherine Millet, redaktör för en fransk konsttidskrift, med sina bekännelser. Plötsligt var Catherine M:s sexuella liv på allas läppar. Författaren beskriver på ett närmast exhibitionistiskt sätt sina utsvävningar som deltagare i gruppsexorgier. Hennes språk och berättarteknik ansågs lika rättframt. Kanske inspirerade det SvD:s recensent som poängterade: ”Millet skriver som hon knullar: ihärdigt men distanserat”.

Källor

500 Erotiska boktips. Joakim Johansson (red). RFSU/Bibliotekstjänst, Lund, 1994.
Berömda böcker. Britt Dahlström (red). Bokförlaget DN, Stockholm, 2002.
Litteraturhandboken. Britt Dahlström (red). Forum, Stockholm, 1984.

 

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 2 2004) 

Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!